Swedish Home page

Forskningsprojekt RIVET

För att planera för en hållbar framtid behöver vi hitta en balans mellan behoven idag och nästa generations behov. Men hur hittar vi den balansen?

Forskningsprojektet RIVET handlar om hur värderingar och normativa antaganden spelar en roll inom klimatekonomi som vägleder policys och beslutsfattande, samt hur dessa värderingar bäst hanteras på demokratiskt legitima sätt. Projektet använder filosofi tillsammans med teorier om deliberativ demokrati för att hantera värdeantaganden på ett sätt som både är demokratiskt och vetenskapligt legitima.

Klimatförändringarnas kostnad

Klimatförändringarna ställer oss inför en rad pressande frågor. Vilka kommer konsekvenserna bli av klimatförändringar över olika tidshorisonter? Vad är priset för att mildra klimatförändringarnas effekter? Vem ska bära kostnaderna – vår nuvarande generation eller framtida generationer? Ska vi använda alla resurser idag för att omedelbart minska utsläppen och minimera framtida risker, eller ska vi överlåta problemet till nästa generation med antagandet att de kommer att ha större möjligheter att hantera dem?

Klimatekonomi tar praktiskt itu med dessa frågor, ofta med det uttryckliga målet att hjälpa beslutsfattare. Svaren som det ger och de metoder som används är centrala för att forma politiska beslut. Anledningen till att granska klimatekonomi kommer från klimatförändringens brådska och hur djupt klimatekonomi är integrerad i det bredare fältet av klimatvetenskap.

Klimatekonomi är inte en marginaliserad disciplin i sammanhanget. Deras modeller och förutsägelser har betydande inflytande både inom klimatpolitiska beslut och inom klimatvetenskapen i bredare bemärkelse. Konventionella klimatmodeller behöver så kallade utsläppsscenarier som indata, och dessa scenarier tillhandahålls vanligtvis av integrerade bedömningsmodeller (IAMs). 

Utforskandet av värdantaganden

I RIVET-projektet undersöker vi de värderingar och normativa antaganden som ligger till grund för klimatekonomi. Vi studerar vad dessa betyder för vår förståelse av klimatekonomi och hur vi kan förbättra förståelsen inom policyutformning och beslutsfattande.

Vad menar vi med värderingar och normativa antaganden? Enligt en traditionell uppfattning om vad som nu kallas ‘vetenskapspolicy-gränssnittet’ kan den lämpliga arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen mellan vetenskapliga institutioner å ena sidan och politiska institutioner å den andra uppnås genom att man noggrant uppmärksammar uppdelningen mellan fakta och värderingar. Kort sagt, vetenskapen tillhandahåller fakta och politiker (eller beslutsfattare) tillhandahåller värderingar. Vetenskapen kan vara informativ i aktiviteter som planering eller beslutsfattande just för att den är ‘värdefri’. En övergivning av detta ideal skulle enligt denna uppfattning innebära en oacceptabel eftergift från vetenskapens sida och reducera vetenskapliga påståenden till bara åsikter.

Osäkerheter inom Klimatekonomi

Det finns osäkerheter involverade när det gäller frågor om klimatanpassning och mitigering. Till exempel beror ‘kostnaden’ för klimatförändring på många faktorer, inklusive hur klimatsystemet reagerar på ökande nivåer av växthusgaser. Våra framtida åtgärder, ekonomiska anpassningar till stigande temperaturer och förändringar i våra beteendehandlingar är osäkra. Att hantera dessa osäkerheter är inte bara en teknisk utmaning; det innebär att utvärdera risker. Hur oroade bör vi vara över oväntade brytpunkter och så kallade ’tipping points’?

Värderingsantaganden påverkar inte bara hanteringen av osäkerheter utan väcker också etiska frågor, såsom diskontering.